.

idag hade jag värdlens bästa narkosläkare, saknar nästan honom. Han var hur snäll trevlig och cool som helst. kände mig verkligen trygg när jag somnade. stor eloge till honom. Efter det på uppvaket hade jag en grym syster (han var man) som också var super! man vill nästan inte åka där ifrån för att man blir omhändetagen och folk bryr sig om en.

Men nu är jag iaf hemma. Åkte in med bussen som gick kl 06.10 och jag va framme vid sjukhuset 07.50, det va direkt buss, så sweet! Så jag sov hela vägen. Jag fick vänta en stund på min operatör för hon hade jour. Men vid halv tio så blev jag sövd. Det va lite jobbigt, efter "karusell" medecinen (morfin och andra smärstillande) blir jag alltid så känslig och börjar böla när dom pratar om att jag ska tänka på något bra. Men min narkosläkare va så bäst så han tröstade mej och strök mej så där varsamt som en mamma eller någon som bryr sig jätte mycket gör över kinden för att få bort tårnarna.
Jag vaknade igen vid 11.20 på uppvaket. Då ville jag bara somna om, man år ju så dumtseg och trött och har en äcklig smak i munnen ... jag tycker att den är särskillt äcklig för sist så kräktes jag 2-3 ggr efter operationen och fick ligga på uppvaket i 4 timmar..
Men den här gången blev jag pigg fort och fick i mej ett glas nyponsoppa och två degistive kex, skyndade iväg till bussen som gick 12.46

Jag var förvånad tt jag inte mådde så illa efter narkosen.. men såklart, när jag står och väntar på bussen så känns det som om jag ska kräkas.. men det gör jag inte. Jag mår bara illa. Sätter mej på bussen och blir galen av alla sinnesintryck.. kan inte ens lyssna på musik så den stänger jag av och försöker fokusera på att somna så att illamåendet går över. Sover enda bort till Järpen .

Nu mår jag super, det svider lite där stygnen är och jag har bandage med plåster och kompress innanför. I morron blir det dunjacka på i backen eftersom jag inte kan få på mej underställ. jag längtar tills jag kan åka skidor ordenkligt igen :D borde bli snart!

tänker mycket på lillsved, jag saknar alla <3